Synpunkter kring efterspelet av KF-beslut om skolverksamhet
Allmänt
Hittills har Centern och Oppositionen hållit en positiv och samarbetsvillig ton i den politiska debatten. Efter de senaste ”påhoppen” från S blir vi lite mera direkta i vår kritik.
Uttalande som ”hur kommer det att gå att styra med oppositionens budget ” (PT 2 dec.) är lite i överkant. För 2016 är budgetramen på 476 756 tkr. De besparingar vi gör för skolan är på 2 580 tkr vilket är 0,541 % av budgeten. Om dessa 0,541 % är avgörande för hur S ska kunna styra kommunen, kanske de inte är rätt personer för jobbet.
En annan fråga som kan väcka till eftertanke är om kommunledningen, som så hårt slagits för nedläggning av viss skolverksamhet i Vidsel och hela Korsträsk, är rätt personer att leda det fortsatta arbetet med att göra dessa verksamheter så bra och kostnadseffektiva som möjligt enligt vårt förslag.
Här följer en beskrivning på hur våra besparingar ska finansieras.
Utgångspunkten är att jämföra våra förslag med det förslag som S lade fram.
Oppositionen kan inte ha större krav på sig att anvisa pengar än det lagda S-förslaget, som även verkade backades upp av kommunledningen.
Noterbart är att hade vi inte kunnat göra en återremiss förra KF (26 okt) hade S-förslag med delad verksamhet (2 dagar i Vidsel och 3 dagar i Älvsbyn) för högstadiet i Vidsel redan varit beslutat och Korsträsk nedläggning klar.
Oppositionens besparingsförslag 2016:
Kostnadskompensation sätts till 0,6 % (i stället för 1,5%) 1 680 tkr
Både S/V och Oppositionen (nedan kallat vi) har lagt besparingsförslag som tar pengar från kostnadskompensationen. Det ger inte S någon rätt att hävda att deras besparing är mera rättfärdig än vår. Båda tar från samma pengar, alltså kan denna punkt inte kritiseras från S-håll utan att de kritiserar sig själva samtidigt.
När det gäller Personlig Assistans (PA) som ligger i S/V besparingsbeslut, har S utanför protokollet framfört kritiska synpunkter kring sjuklönekostnader för privata utförare. Kommunen betalar även privata utförares sjuklönekostnader enligt riksdagsbeslut. Vi begärde då en uppföljning av sjuklönekostnader och den visar att S har fel i sin kritik. Sjuklönekostnaden för privata utförare är 26 000 kr per brukare medan den för kommunala utförare är 39 000 kr per brukare, alltså en 66 % högre kostnad för utförarna i kommunal regi.
Besparing av den föreslagna upphandlingen av PA mot budgetramarna var 1 625 tkr. Ser vi till det verkliga utfallet för 2014 så är besparingen 2 410 tkr och jämför vi med prognosen för 2015 blir kommunal verksamhet 3 518 tkr dyrare än vad den skulle vara vid en upphandling.
Hur försvarar S denna kostnad, var ska de pengarna tas ifrån?
Fullmäktigebeslut om gemensam adm. 500 tkr
Detta är ett gammalt KF-beslut som inte genomförts.
Kommunföretag hade även i möte den 16 sep 2015 beslutat att ta fram nytt beslutsunderlag till KF samt rekommendera att beslutet om gemensam administration upphävs.
Kan även anses anmärkningsvärt att kommunen under 2016 kommer att sköta löneadministrationen för hela Piteå Kommun men inte för sina egna helägda bolag.
Dessutom kan besparingen vara mycket större än vi angett, om vi använder S-modell för besparingar. Enligt S-förslaget skulle personalkostnader i Kosten (skolbespisningen) vid tätortens skolor inte bli dyrare, trots att drygt 75 elever från Vidsel och Korsträsk skulle tillkomma. Efter samma beräkningsmodell bör kostnaden för att sköta administrationen för bolagen vara nästan försumbar.
Billigare skolskjutsar än annat (S) förslag 300 tkr
Trots att det gått nästan 3 månader sedan 3 sep till senaste KF har S inte ”velat” ta fram den verkliga kostnaden för skolskjutsar till sitt förslag. S pratade i sep. om att det bara är att vända bussarna, men eftersom mellanstadieelever fortfarande ska åka till Vidsel fungerar inte det tankesättet. Vi begärde uppdelade (högstadiet + mellanstadiet + Korsträsk) kostnadsuppgifter för skolskjutsarna i samband med återremissen, men inga uppgifter presenterades.
S har även hållit fast vid sin åsikt att badresor för Vidsels högstadie skulle kosta 125 000 kr per år, när verkligheten är att de gör 4 resor som med 2015 års priser kostar 12 000 kr totalt för hela året. Detta visar att S försöker frisera siffrorna för att tjäna sina syften eller att de inte har någon förankring i verkligheten.
Vad kostar då skolskjutsarna enligt S-förslag?
Exakta kostnaden får vi troligen aldrig veta. Vi måste då göra vissa antaganden.
Harry Granlund, bussägare, angav vid möte i Vidsel (även i PT) att det troligen skulle kosta 1 000 tkr att ordna skolskjuts för alla högstadielever till tätorten, medan skolchefen vid diskussioner på något av mötena där detta diskuterades angav att kostnaden troligen skulle ligga mellan 500 till 600 tkr.
Om vi räknar mitt mellan dessa båda antaganden så blir kostnaden för S-förslagets skolskjuts 775 tkr. I budgeten hade S-förslaget angett 125 tkr. En viss skillnad!
Räknar vi bort s-förslagets kostnad i budgeten på 125 tkr för skolskjutsar, så blir den förväntade kostnaden 650 tkr dyrare per år (775-125 tkr) än det liggande S-förslaget i budgeten. Vår besparing ryms mycket väl inom denna summa.
Troligen är skolskjutsarna för Korsträsk till tätorten enligt S-förslag även underskattade i kostnader, men med mindre belopp.
Våra pengar till besparingar för skolskjutsar ska tas från samma konto som det kommunen skulle ha tagit fördyrning av skolskjutsen från, om S-förslaget hade vunnit i KF.
Partistöd sänks med 10% 100 tkr
Effekt 2016: 2 580 tkr
Oppositionens Besparingsförslag 2017:
Kostnadskompensation sätts till 1,4 % (i stället för 2,9%) 2800 tkr
Fullmäktigebeslut om gemensam adm. 500 tkr
Billigare skolskjutsar 600 tkr
Partistöd sänks med 10% 100 tkr
Omlokalisering Korsträsk fsk till lågstadieskolan 200 tkr
Enligt S-budgetförslaget skulle försäljning av förskolebyggnaden minska fastighetskostnaden med 93 444 kr. Vårt förslag innebär också att nuvarande förskola kan säljas.
93,4 tkr
Eftersom städningen i S-förslaget i den ombyggda matsalen skulle utföras av den som städar i förskolan idag, så kommer kostnaden för städning/matservering i förskolan att försvinna när förskolan omlokaliseras till skolan, vi uppskattar det till 65 800 kr (1,5 tim/dag).
65,8 tkr
Enligt skolgruppens och vårt förslag kan samordningen mellan förskola och skolan fördjupas.
Samordningen av verksamheten, enligt vår och skolgruppens uppfattning, ger en besparing vid öppning och stängning på minst 15,6 % av en tjänst (1tim 15 min/dag), vilket blir 62 400 kr, jämfört med S-förslaget där förskolan skulle vara ensam i Korsträsk utan samarbete med fritids-skola.
62,4 tkr
Besparing på omlokalisering (vårt förslag enbart 200 tkr) 221,7 tkr
Utebliven rivningskostnad Vidsel & Korsträsk 800 tkr
I S ursprungsförslag understött av ÄFAB gällde det att ”tomställa och riva”.
Detta, tillsammans med att installera bergvärme, var grunden för att i Vidsel kunna spara in 270 527 på vaktmästartjänsten. Även om S för att få igenom sin grundidé om att centralisera skolan till tätorten har uttalat andra synpunkter uppstår hela besparingen av deras förslag först när byggnaderna rivits.
På direkt fråga i början av budgetprocessen om var kostnaden för rivningen skulle tas, blev svaret från kommunledningen att detta skulle ske i ”Särskild ordning”, ett sätt som brukar användas ibland.
Enligt ÄFAB kostar rivning av enbart Korsträsk skolan 1 100 tkr. För Vidsel blir rivningskostnaden 4 520 tkr, om inget miljöfarligt material hittas.
Vår besparing för 2017 i denna punkt får tas från samma konto som den ”särskilda ordningen” skulle ha gjorts för rivningen, enligt ovan beskrivet.
Effekt 2017: 5 000 tkr
Övriga synpunkter kring S-förslaget.
Fastighetskostnader:
I övrigt kan framföras kring fastighetskostnaderna att kommunledningen använder de siffror som gör att deras förslag framstår på bästa sätt.
När det gäller Vidsel så redovisade VD för ÄFAB vid möte i Vidsel och i PT kostnaderna för 2014. Det visar tillsammans med redovisat verkligt underhåll (fått vid återremissen) att fastighetskostnaden är 530 935 kr lägre än i S-förslaget. Då har vi antagit att förvaltningskostnaden för högstadiet inte kan vara högre än 25 % (125 000 kr) av en heltidstjänst.
När det gäller underhåll har S-förslaget räknat på ett schablonbelopp på 180 kr/kvadratmeter (kvm), medan verkligheten enligt ovan redovisning och med ÄFAB´s fördelningsmodell är på 37,02 vilket ändå är högt eftersom ÄFAB har redovisat ett genomsnittligt underhåll på kommunens lokaler på 25 kr/kvm,
S har när vi framfört dessa uppgifter om lägre fastighetskostnader, flera gånger sagt (även i PT) att de får ÄFAB stå för. Pengarna kommer att tas från ÄFAB´s budgetram.
För Korsträsk har VD inte officiellt detaljredovisat fastighetskostnaden, men om vi räknar på ett 3 års-snitt för 2012-2014 som vi fått och tar hänsyn till ÄFAB åsikt om att skolan kostar mer i fastighetsdrift än matsal/sporthall, så blir kostnaden per kvm 273 kr. Vi antar att avskrivning och intern ränta inte enbart berör skolan utan även den senare byggda matsalen/sporthallen. Vi utgår ifrån att hälften av avskrivningen berör skolan, att ovan angiven snittkostnad gäller för fastighetsdrift samt det verkligt redovisade underhållet (fått vid återremissen) för 2014. Med den utgångspunkten blir ”verklig” fastighetskostnad jämfört med S-förslaget hela 359 800 kr billigare.
Skillnaden mellan budgetsiffrorna och redovisad fastighetskostnad för båda skolorna blir därmed totalt 890 735 kr.
När S pratar om att vi äventyrar verksamheten som bedrivs av ÄFAB med vårt besparingsförslag, visar dessa siffror om felaktigta fastighetskostnader att det är S-förslaget som gör det i större utsträckning.
S-förslaget innebär att ÄFAB skulle ha behövt effektivisera sin verksamhet med 890 735 kr (530 935 + 359 800 kr) om S-förslaget vunnit.
Som vi ser på det finns det tre alternativ för ÄFAB. De kan:
- effektivisera sin verksamhet,
- utföra mindre för de 36 060 tkr kommunen betalar till dem
- begära underskottstäckning inför bokslutet, vilket också har hänt.
Ekonomi
I Strategiska planen lade Centern ett förslag under avsnittet ekonomi.
Förslaget gick ut på att ”Utarbeta en plan för hur budgetföljsamheten blir bättre”.
I varje fall sedan 2009 har verksamheten ”fått” överskrida budgetramarna varje år, ibland mer och någon gång lite mindre. Sedan har kommunen via försäkringspengar, engångsintäkter eller ägartillskott lyckats få ett positivt slutresultat. De återkommande underskotten påvisar att den dåliga budgetdisciplinen inte har åtgärdats under angiven tidsperiod.
Kan kanske vara dags för det!
En början till bättre budgetdisciplin hade varit att medverka till att C förslaget godkänts i KF, men S godtar i sin maktposition inga förslag från vårt håll.
Slutord
Denna redovisning påvisar att det finns stora brister på den ekonomiska bärigheten i S-förslaget. Det var troligen även ekonomiskt bra att det inte gick igenom.
En viktig fråga är nu om kommunen gör det bästa av vårt förslag för skolverksamheten eller om de kommer att försvåra genomförandet av det så mycket som möjligt?
Energibesparingar vid båda skolorna, bör ses som separata projekt, där energibesparingen får bekosta de gjorda investeringarna enligt de uppgifter som ÄFAB lämnat. Därför tog oppositionen bort denna besparing från vårt budgetförslag. Vår uppfattning är att de bör genomföras skyndsamt, både för miljön- och ekonomins skull.
Att sedan vårt förslag ger byarna större möjlighet att blomstra har vi beskrivit mera ingående i vår tidigare insändare.
Fortsättningsvis kommer den politiska debatten från oss att ske i KS och KF.