EU behöver inse länets klimatbidrag
Julie Tran (C): "Måste förstå att vissa förutsättningar är annorlunda i Sverige"
Om några dagar inleds den stora klimatkonferensen (COP26) i Glasgow, Skottland, där Förenta Nationerna står som värd. Världens ledare ska enas om hur de både ska intensifiera arbetet för att lösa klimatkrisen och hur de ska hålla den globala uppvärmningen under två grader. Sverige kommer att representeras genom EU. Frågan alla ställer sig är hur slagkraftiga förslagen till slut kommer att bli efter årets möte.
EU, som samlar 27 medlemsstater, har alltid varit en stark spelare i sammanhanget. Innan mötet i Glasgow har samtliga miljöministrar godkänt vilken linje som EU ska driva. Dessa gemensamma ståndpunkter godkändes den 6 oktober. Det här betyder att det är punkter som länderna är eniga kring. Sverige hade självklart velat driva en ambitiösare linje men förhandlingarna kring kommande klimatpolitik är inte klara på EU-nivå.
Det är därför pågående EU-arbete med klimatpaketet ”Fit for 55” är så viktigt. Paketet innefattar en omfattande revidering av samtliga lagstiftningar som berör miljö- och klimatområdet. De olika förslagen har samlats under namnet ”Fit for 55” och syftar till att genomföra EU:s skärpta klimatmål för 2030, som föreslår åtgärder som ska minska EU:s nettoutsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer.
Hade Sverige fått bestämma själv hade fler åtgärder handlat om att inkludera insatser som på riktigt bidrar till utfasning av fossil energi och minskad klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Kampen handlar om huruvida Sverige ska kunna fortsätta subventionera grödobaserade drivmedel (etanol, RME), på vilket sätt skogen kan bidra till klimatomställningen och hur EU ska beräkna utsläpp.
EU har i nuvarande Förnybarhetsdirektiv begränsat användningen av biodrivmedel från grödor, vilket påverkat potentialen för stora produktionsökningar av exempelvis RME. Argumenten som drivs är att grödor eller livsmedel inte ska gå till produktion av drivmedel. Men här behöver man förstå att förutsättningarna är annorlunda i Sverige, där ingen konkurrens sker mellan att odla livsmedel eller biodrivmedel. Vi har tillräckligt med mark för att även kunna producera till drivmedel.
Vad gäller EU:s syn på skogen, anser Sverige för det första att liggande förslag bidrar till ökad detaljreglering, centralisering och överstatliga inslag. Dessutom är skogspolitiken en nationell kompetens och därför måste nya förslag vara i linje med möjligheten att bedriva ett hållbart aktivt skogsbruk och att detaljreglering på EU-nivå av vad som är hållbart skogsbruk undvikas.
EU har dessutom en tendens att enbart räkna på utsläppen som kommer från avgasröret vilket premierar elektrifiering. Det vore mer rättvist att se på hela systemperspektivet, allt från produktion av fordon och el till totala utsläppen. Klimatomställningen kommer kräva både elektrifiering och en ökad andel biodrivmedel. I Östergötland har vi många producenter av biodrivmedel, även grödobaserade drivmedlen.
Östergötland skulle definitivt gynnas av att EU öppnar upp för de förslag Sverige driver. Produktion av biodrivmedel, såsom biogas och RME, bidrar till landsbygdsutveckling, ställer om samhället till biobaserad cirkulär ekonomi och ger oss möjlighet till egenförsörjning, vilket minskar samhällets sårbarhet i händelse av kris.
I Glasgow kommer mötets viktigaste mål vara att länderna först åtar sig att uppnå ambitiösare mål för att minska växthusgasutsläppen senast 2030. För det andra behöver de diskutera åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringarnas oundvikliga effekter, och slutligen öka klimatfinansieringen i synnerhet för utvecklingsländer.
EU kommer definitivt vara en medspelare för att nå dessa mål, men det går inte att fundera kring hur mycket längre vi hade kommit i klimatfrågan om EU hade kunnat förstå Sveriges klimatpolitik. Ett ambitiösare EU hade säkerligen satt större press på övriga världsledare. Och det hade lett till snabbare regional hållbar utveckling i Östergötland.
Julie Tran (C)
Regionråd och 1:a namn till regionen