Från Svenljunga Tranemo Tidning vecka 36 2022

Vi lider av ett demokratiskt underskott! 56,5 år! Vad står det talet för? Jo, det är medelåldern på de som ställer upp i valet till Tranemo kommunfullmäktige 2022. Vi behöver få fler unga engagerade i politiken! 5 av 110 kandidater till kommunfullmäktige i Tranemo är 30 år eller yngre. Det innebär att enbart 4,5 procent av kandidaterna i Tranemo är max 30 år. Vi tycker att detta är ett misslyckande och framförallt är det inte representativt. Detta är ett problem som alla politiska partier i Tranemo måste arbeta mer aktivt med. För för oss är det viktigt att fler ungdomar engagerar sig, oavsett parti! Vi kommer också lämna in en motion med flera bra förslag för att få flera unga att engagera sig och ta politiska uppdrag. Vi skäms över detta resultat både för våran egen del, men även för de andra partierna.

Dels handlar det om att ta fram en ungdomspolitisk strategi för att få fler att engagera sig. Detta har flera kommuner gjort redan och många av dem menar att det givit mycket goda resultat. Det är viktigt att vi tar fram en plan och strategi för just politiskt engagemang för unga, för något måste göras nu om vi ska kunna ha en representativ demokrati.

Vi vill också återinföra politikerluncher på våra skolor, där politiker kommer till skolorna och äter lunch, pratar med eleverna och faktiskt lyssnar på vad eleverna har att säga. Vi vill av samma anledning också införa kontaktpolitiker för våra skolor, där politikerna har ständig kontakt med elever, lärare och skolledning på respektive skola.

Vi i Centerpartiet tycker det är viktigt att hela kommunens röster hörs i politiken för en mer rättvis demokrati.

Centerpartiet i Tranemo:
Love Andersson (C)
Christoffer Andersson (C)
Emelie Romland (C)

Ur Borås Tidning 13/8-2022.

Vi vill att alla alltid ska ha närhet till polisen, och att polisen i brottsförebyggande syfte syns i hela Tranemo kommun, för att fler ska kunna uppleva att de lever i det trygga Tranemo, skriver centerpartister.

För Centerpartiet är trygghet väldigt viktigt, oavsett vart du bor. Allt oftare ser vi rubriker i lokala medier om våldsanvändning och tillgrepp. Handel med droger sker i stort sett dagligen mer eller mindre öppet. Följsamheten av trafikregler lämnar en hel del mer att önska. Ja listan på förhållanden där rättssamhället borde gripa in kan göras lång. Ibland känns det som att den kriminella världen är på väg att ta över det offentliga rummet när vanliga människor inte vågar gå ut.

Även om inte det är kommunen som har ansvar för polisen och polismyndigheten vill vi i Centerpartiet i Tranemo att kommunen med kraft ska jobba för att polisen etablerar sig i Tranemo med ett poliskontor. Det finns ett stort behov av ökad polisnärvaro i samhället.

Vi vill att alla alltid ska ha närhet till polisen, och att polisen i brottsförebyggande syfte syns i hela Tranemo kommun, för att fler ska kunna uppleva att de lever i det trygga Tranemo.

200 poliskontor har stängts de senaste två decennierna. Bland dessa kan vi också räkna vårt tidigare poliskontor. Vi vill alltså åter öppna ett poliskontor i Tranemo kommun, för våra medborgares trygghet.

Vi anser att det behövs ett poliskontor i Tranemo där ska man kunna träffa en polis om man behöver det och poliskontoret ska vara polisens utgångspunkt för sitt uppdrag i Tranemo kommun. Där behöver inte finnas utredare eller specialister som kriminaltekniker eller andra, de kan mycket väl komma från till exempel Borås. Men vi alla ska ha rätt till poliser, även på landsbygden, som kommer när vi ringer och inte behöver åka ett flertal mil vid ett pågående inbrott eller våldsanvändning i någon av våra orter

Kommunen jobbar i dag aktivt med trygghetsfrågor och i nära samarbete med polisen och civilsamhället, vilket är bra. Men med daglig polisnärvaro kan det samarbetet utvecklas ytterligare.

Love Andersson

Lina Chalhoub

Torbjörn Edgren

Lennart Haglund,

Centerpartiet i Tranemo

Tranemo 2022-02-02

Motion
Till kommunfullmäktige i Tranemo kommun

Motion angående Polis

Redan i Magnus Erikssons stadslag från mitten av 1300-talet stadgades att ”Alla skola de vård och vaka i staden göra, som byamän äro och burskap utgivit hava”. Sedan var det kommunernas och deras lokala föregångares ansvar att hålla med lokalpolis fram till 1965. Då hade 2 av varandra följande riksdagar beslutat att polisen skulle förstatligas. Därmed påbörjades en lång men effektiv process med att montera ned den lokala polisnärvaron i samhället. 1965 kände nästan alla invånare sin lokala polis, idag gör nästan ingen det.

På senare tid har kommunen åter fått träda in på arenan för att i någon mån få till det samhälle invånarna vill ha och föra trygghetsskapande dialoger med invånarna, näringslivet och civilsamhället. I vår kommun kallar vi det trygg och säker kommun, och de gör tillsammans med s.k. kommunpoliser ett fantastiskt fint jobb. Men det är i grund och botten polisen som har ansvar för att upprätthålla lag och ordning i samhället, och kommunen har varken resurser eller befogenheter att ta över.
Därför måste det till en rejäl ökning av polisnärvaron i samhällets alla delar i Tranemo kommun. Polisen måste vara en naturlig del i samhällets funktionella struktur. Polisen skall finnas på gator och torg och prata med folk, och i bilar på gator och vägar. Men polisen ska också finnas i skolan, på förskolan, hos föreningar och företag eller varhelst det finns människor som vill eller behöver ha en dialog med dem. Basen för polisens verksamhet i kommunen måste vara ett poliskontor. Där ska man kunna träffa en polis om man behöver det och den ska vara polisens utgångspunkt för sitt uppdrag i Tranemo kommun. Där behöver inte finnas utredare eller specialister som kriminaltekniker eller andra, de kan mycket väl komma från t ex Borås.

• Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi
  Att kommunen med kraft jobbar för att polisen etablerar sig i Tranemo med ett poliskontor i nästa samverkansavtal, vilka regelbundet skrivs mellan kommunen och polismyndigheten. Det kan kanske med fördel samordnas fysiskt med kontoret för kommunens personal inom trygg och säker kommun.

Tranemo som ovan

Karin Ljungdahl, Christoffer Andersson, Cecilia Valbrant, Torbjörn Edgren, Crister Persson, Ann-Christine Simonsson, och Lennart Haglund Kommunfullmäktigeledamöter för Centerpartiet

Västra Götalandsregionen, genom Västtrafik har beslutat att avveckla tågtaxin till Limmareds station från och med 12 december 2021. Som skäl anger Västtrafik att man måste spara pengar i spåren av pandemin och att det är en unik service som endast finns i vår kommun. Och så kan det kanske vara men det har varit en utmärkt möjlighet att kunna åka kollektivt till tåget i Limmared för en kostnad motsvarande en enkelbiljett till bussen.

Avvecklingen av tågtaxin innebär kraftigt försämrade möjligheter för kommuninvånarna att ta sig till tåget i Limmared med kollektivtrafik. Det finns ett fåtal bussturer som passar med tågtiderna. Närtrafiken som skulle kunna vara ett alternativ medger inte tidsbestämd resa så att man säkert kommer fram i tid, och inte heller att man kan åka från hela kommunen.
Men Västtrafik skulle kunna utveckla och modernisera Närtrafiken så den kunde fungera som ersättning för tågtaxin, genom att tillåta tidsbestämda resor till Limmareds station från hela kommunen alla veckans dagar. Tjänsterna måste också moderniseras och digitaliseras. Det skulle också vara ett intressant utvecklingsprojekt där vi tillsammans lär oss mer om hur framtidens kollektivtrafik på landsbygden och i små orter skall utformas. För framtidens kollektivtrafik måste vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar och då består den inte av att köra runt med bussar med 50 sittplatser för 7 resande, eller att köra runt med taxibilar på tider när de inte
har andra körningar men när egentligen ingen vill åka. Kommunen bör kunna vara med och delfinansiera en sådan satsning under en bestämd projektperiod.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi
Att kommunen kontaktar Västtrafik och kollektivtrafikhuvudmannen för att initiera ett utvecklingsprojekt förNärtrafiken inom Tranemo kommun så att den kan användas för resor till tåget i Limmared i enlighet med det som beskrivs ovan.

Tranemo som ovan
Karin Ljungdahl Christoffer Andersson Torbjörn Edgren Crister Persson
Cecilia Valbrant Ann-Christine Simonsson Lennart Haglund
Kommunfullmäktigeledamöter för Centerpartiet

Mål 5 i Agenda 2030 är att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.
Jämställdhet mellan kvinnor och män, pojkar och flickor är något alla tjänar på. Kvinnor och
män ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett vart i livet man befinner sig. Så är det
inte idag.

Mål 10 Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter
oberoende av t.ex. kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder och annan ställning.
Arbetsmarknaden är fortfarande uppdelad efter kön. Det finns stora löneklyftor mellan män
och kvinnor. Det är inte bara bland de som yrkesarbetar som de ekonomiska skillnaderna
märks, när man kommer upp i pensionsåldern blir skillnaderna ännu tydligare. Kvinnor tar
dessutom ut 73% av föräldradagarna.

En minoritet av företagen drivs av kvinnor och de somgör det beviljas krediter och annat stöd i lägre utsträckning än företag som drivs av män.
Dessa skillnader börjar såklart inte i arbetslivet, de grundläggs i förskola, skola och hemma.
Jämställdhets- och rättighetsarbetet behöver genomsyra hela kommunens arbete från
förskola till äldreomsorg, näringslivsfrågor, kulturfrågor, snöröjning, föreningsbidrag, sociala
frågor, personalfrågor – ja, i alla frågor som kommunen hanterar som har med kommunens
invånare eller medarbetare att göra.

Genom ett aktivt jämställdhetsarbete ges fler chansen att bilda nya företag, skapa arbeten, ge fler löntagare och ökade skatteintäkter. Det ger dessutom fler möjligheten att förverkliga sina drömmar oavsett normer. Alla politiska beslut bör föregås av en jämställdhets- och rättighetsanalys, exempelvis genom en enkel checklista. På så vis är frågan ständigt aktuell. Jämställdhetsarbetet behöver vara långsiktigt och bidra till att skapa den bästa livsplatsen, för alla.

I dagsläget finns ingen systematik i hur beskrivningar av konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar ska redovisas i olika beslutsunderlag för planering och uppföljning i kommunens verksamheter. I enskilda tjänsteskrivelser kan dessa perspektiv finnas integrerade, men kommunen saknar gemensamma riktlinjer för hur detta ska bli en del i det ordinarie planerings- och
uppföljningsarbetet. Framförallt saknas en tydlig politisk beställning. Det vore en styrka för
att det i beslutsunderlagen lyfts fram konsekvensbeskrivningar utifrån kön och andra
bakgrundsfaktorer så att ärendeberedningen verkligen säkerställer att viktiga perspektiv
inkluderats. Ett sätt att underlätta detta arbete är att förse handläggare och beslutsfattare
med en checklista som stöd.

Konsekvensbeskrivningar får givetvis olika omfattning beroende
på vilket ärende som behandlas. Målet är att säkerställa jämställda och jämlika välfärdstjänster, en organisation och ett samhälle som tar jämställdhets- och rättighetsfrågorna på allvar.

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta:
- Att en jämställdhet- och rättighetsanalys görs inför varje politiskt beslut.

Ambjörnarp och Tranemo
2021-03-08, Internationella Kvinnodagen

Karin Ljungdahl och Lennart Haglund
Kommunfullmäktigeledamöter (c)

Kommunfullmäktige beslutade i samband ned budget för 2018 att lämna ett uppdrag om att gällande plan för gång- och cykelvägar ska revideras. Svaret skulle levereras i juni 2018. Frågan om revidering av planen har varit aktuell redan tidigare och i svar på medborgarförslag och motioner har dessa hänvisats till att planen ska ses över.

Men vi har fortfarande inte sett någon reviderad plan trots att den efterfrågats flera gånger. Jag tycker det visar på bristfällig respekt för demokratin och för de förslagsställare som framfört kloka och seriösa förslag att de inte kan få sitt förslag prövat och prioriterat på ett korrekt sätt. Det är också respektlöst mot kommunfullmäktige och den lokala demokratin när man inte verkställer de uppdrag som ges.

Frågan blir då.
När kommer den efterfrågade planen att redovisas?

Lennart Haglund
Kommunfullmäktigeledamot (c)

Kommunfullmäktige beslutade i §41 2018-05-07 att anta en motion från Ann-Christine Simonsson om att erbjuda odlingslotter till intresserade senast till våren 2020. Nu går vi mot vår 2021 och vi har ännu inte sett nån information om att odlingslotter erbjuds. Motionen som besvarades 2018 var en uppföljning på en tidigare motion i samma ärende som också bifallits.

Utifrån tillgänglig information verkar det som att beslutet ännu inte verkställts. Jag tycker det är respektlöstmot kommunfullmäktige och den lokala demokratin när man uppenbart struntar i vilka beslut kommunfullmäktige tar.

Frågan blir då.
När kommer de efterfrågade odlingslotterna att erbjudas kommuninvånarna?
.

Lennart Haglund
Kommunfullmäktigeledamot (c)

I reglerna för skolskjuts och andra elevresor i grundskolan står följande kring restid:

"Rätt till skolskjuts innebär inte att skolskjuts ordnas raka vägen från tilldelad hållplats till skola. Eleven kan behöva resa omvägar för att bussen ska kunna plocka upp fler elever. Restiden ska hållas på en rimlig nivå och ska inte överskrida 60 minuter per resa. Undantag kan tillåtas vid exempelvis skolskjuts från sekundäradress.” Med dagens regler innebär det att ett barn som går i förskoleklass kan få åka buss i en timme på väg till skolan eller från skolan. Det innebär att ett barn i förskoleklass kan spendera upp till två timmar i buss varje dag han eller hon går i skolan. Numera är också barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att alla beslut ska fattas utifrån vad som är barnets bästa. Vi vill att reglerna ses över och att ett nytt mått sätts på tiden från att man lämnar hemmet/ankommer till hemmet, till skolan börjar/slutar. Det bör också finnas regler om hur lång den faktiska restiden är i förhållande till direkt resa mellan skolan och bostaden. Utgångsläget är att restiden måste kortas särskilt för barn med lång restid i låg- och mellanstadiet.

Vi Centerpartister och Moderater yrkar följande

-att en översyn av hur lång tid det är rimligt att våra skolbarn ska behöva resa varje skoldag görs.

-att en översyn av regler för skolskjuts och andra elevresor i grundskolan görs utifrån barnets perspektiv som det framgår i barnkonventionen.

-att översynen av regler för skolskjuts också innefattar de ekonomiska konsekvenserna av förändringarna som föreslås.

Tranemo som ovan

Karin Ljungdahl (C), Cecilia Valbrant (C), Fredrik Larsson (C), Crister Persson (C), Torbjörn Edgren (C), Christoffer Andersson (C), Lennart Haglund (C), Stephan Bergman (M), Karin Reboli (M)

Kommunen har låtit riva upp rälsen på järnvägen, Västra Centralbanan, från Sjötofta och västerut. Och då det är mer än 30 år sedan sista tåget gick är det väl helt naturligt. Men marken är inte riktigt återställd då en del skrot/skräp lämnats kvar på stationsområdet i Sjötofta vilket bör åtgärdas.

Dessutom borde banvallen jämnas av och grusas upp så den kan användas som gång- och cykelväg i ett första skede i alla fall fram till Ekefors. Det kan vara en enklare form av grusväg som enbart används sommartid och ej vinterväghålls. Kommunen äger marken i princip ända fram till f.d. stationsområdet i Ekefors.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag

att se till så marken på stationsområdet återställs på ett korrekt sätt

att återkomma med ett förslag hur banvallen till Ekefors iordningsställs till enkel form av gång- och cykelväg.

Lennart Haglund

Kommunfullmäktigeledamot (c)

Utbyggnaden av fiberinfrastruktur har under flera år pågått i rask takt. Detsamma gäller
utvecklingen av de digitala tjänster som kan tillhandahållas i ett sådant nät.
Kommunstyrelsen lade 2015 fast hur kommunens engagemang vid utbyggnad av
fiberinfrastruktur skall organiseras samt antog en motion om digital försköning med syfte att
anordna fria surfzoner i alla tätorter samt i lokaler som är öppna för allmänheten.
Enligt besluten skulle bland annat följande göras
- Fiberanslutning av alla kommunens institutioner och verksamhetsställen
- Kommunens befintliga kanalisation och fibernät nyttjas effektivare genom uthyrning
av ledig kapacitet.
- Kommunen ska samverka med fiberföreningarna om nätfrågor när det gäller köp och
försäljning av tjänster i form av kanalisation och svartfiber.
- Kommunen skall upprätthålla och ajourföra kartor över såväl kommunen egna som
fiberföreningarnas nät.
- Tjänster för digital TV, IP-telefon och bredband skall tillhandahållas till hyresgäster i
alla kommunala vård- och omsorgsboenden.
- Fri WiFi (surfzoner) för allmänheten anordnas tillsammans med byalag och
fiberföreningar i alla tätorter samt i allmänna lokaler.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor.

1. Är alla kommunala verksamhetsställen fiberanslutna?

2. Utnyttjas kommunens kanalisation och fiber effektivt?

3. Samverkar kommunen med fiberföreningarna om köp och försäljning av
fibertjänster?

4. Har kommunen kartor över såväl det egna som fiberföreningarnas nät?

5. Hur stor andel av de boende inom kommunens vård- och omsorgsboenden erbjuds
TV och bredband via fiber.

6. Hur stor andel av de boende på landsbygden? och i tätorter? har hittills erbjudits
fiberanslutning av någon aktör?

7. Hur många fria surfzoner i kommunens tätorter och i öppna/allmänna lokaler finns
som kommit till genom det utpekade samarbetet?
Tranemo som ovan
Lennart Haglund

Kommunfullmäktigeledamot (c)

Efter många års förberedelsearbete verkar det nu som om tågtrafiken på kust-kustbanan genom kommunen skall utökas till ca 10 avgångar i vardera riktning under 2020. Tågen kommer att stanna i Limmared redan från början, och om några år förhoppningsvis även i Länghem och Grimsås. Det innebär då en bra bas för kollektivtrafiken i kommunen när det gäller längre resor. Men den måste sedan givetvis kompletteras med busstrafik som idag för att nå alla delar av kommunen.

Men med ca 20 möjligheter att resa till och från kommunen via tåg från stationsorterna kommer det uppstå ett stort behov att snabbt kunna ta sig till tåget från alla delar av kommunen. Största resandet kommer antagligen att ske mellan Limmared och Tranemo. Med ett framtidsinriktat och innovativt tänkesätt kan det transportbehovet lösas med förarlösa eldrivna fordon
typ minibussar. De kan inledningsvis i avvaktan på att alla trafikjuridiska problem klarats ut köra på någon avbanvallarna mellan orterna. Det finns ju 2 banvallar varav en används som cykelbana.

Både försök och mer permanenta lösningar med sådan trafik finns på flera ställen.
På sikt kommer dessa fordon även att kunna köras på allmänna vägar tillsammans med vanliga bilar och dåborde också en stor del av landsbygdstrafiken kunna ske med dessa fordon.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag

Att kommunen tillsammans med Västtrafik och övriga lämpliga samarbetspartners utreder förutsättningarna att starta kollektivtrafik med eldrivna förarlösa fordon, i första hand mellan Tranemo och Limmared, men påsikt också som en del av landsbygdstrafiken i kommunen

Lennart Haglund
Kommunfullmäktigeledamot (c)

I vårt Tranemo är det självklart med en gemensamt och offentligt finansierat ansvar för vård och
omsorg i livets olika skeden. Alla skall ges möjligheter att delta i utformningen av det stöd man
behöver, var och en utifrån sina specifika förutsättningar.
En väl utvecklad och fungerande vård och omsorg, oavsett driftform, med stöd till anhörigvårdare
innebär valfrihet för den enskilde och ger förutsättningar för ett tryggt åldrande. Det förebyggande
folkhälsoarbetet och tidiga insatser är en nyckel för att lyckas.
Lite mer konkret innebär det att vi vill utveckla verksamheten enligt principerna i den s.k.
Emmabodamodellen som bygger på ett salutogent arbetssätt. Vad menar vi då med det? Jo, vi är alla individer med olika förutsättningar. Att arbeta utifrån ett salutogent synsätt innebär att utgå från det friska, se individen och att stimulera till en känsla av självständighet och meningsfullhet. Detta
synsätt måste då finnas med i hela kedjan från politisk beslutsnivå till vårdare/undersköterska.
Många års erfarenhet från detta visar på att man kan få nöjda brukare, god kostnadseffektivitet och
hålla ner sjuktalen för medarbetarna. Vi behöver samla kompetensen inom olika områden som t ex demensvård och rehab så att vi kan upprätthålla god kunskapsnivå och hög kvalité.

Samtidigt inför krav på snabbare mottagning av medicinskt färdigbehandlade patienter både för
personer med somatiska ock psykiska diagnoser från sjukvården. Det innebär att vi måste ha en
organisation som är väl förberedd att ta emot dessa personer med kort varsel årets alla dagar.
När det gäller boende vill vi först och främst utveckla ett boende som kan benämnas mellanboende
eller senior/trygghetsboende. Det är i princip vanliga lägenheter som är lite mer anpassade än en
standardlägenhet beträffande tillgänglighet och möjlighet att använda hjälpmedel. I nära anslutning
till bostaden skall det finnas utrymme för gemensamma aktiviteter och gärna möjlighet att köpa
lagad mat. Kommunen skall bidra med aktivitetssamordning. Bostäderna kan upplåtas som såväl
hyres- som bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt. Denna typ av boende skall finnas i alla orter i kommunen där det finns efterfrågan.

Vad gäller vård- och omsorgsboende vill vi utveckla dem för framtiden. Hjälmå i Dalstorp och
Glimringe i Limmared bör byggas om och moderniseras på samma sätt som tidigare gjorts med
Gudarpsgården i Tranemo. I samband med ombyggnad bör man se över lokaleffektiviteten då det
idag finns många ytor som inte används effektivt. Vill bibehålla nuvarande antal lägenheter i stort
sett oförändrat på dessa orter. Ingen skall behöva flytta mellan olika boenden som inte själv vill.
Därutöver ser vi ett behov av att utöka antalet lägenheter. De nya platserna inom vård och
omsorgsboende bör i första hand tillskapas i Länghem. Vi ser det dock inte som något genomförbart
alternativ att flytta in i Solbacken direkt. Dels är lägenheterna nu uthyrda med hyresavtal som ger
besittningsrätt, dels behöver bygganden moderniseras och renoveras. En noggrannare utredning
måste till där man undersöker om att antingen bygga nytt för vård- och omsorgsboende direkt, eller
bygga nya lägenheter för dem som bor där idag och sedan bygga om eller nytt på befintlig tomt.
Antalet platser får styras av behovet men vi ser redan nu ett behov av fler platser och det kommer på
sikt att öka. Målsättningen är att på sikt skapa en enhet med i stort sett samma storlek som Hjälmå
och Glimringe. När det gäller byggnaderna i Dalstorp, Limmared och Länghem vill vi se om det finns någon privat fastighetsägare som vill ta över dem från kommunen och bygga om dem. Kommunen får sedan då hyra tillbaks hela eller delar av husen.

Vi vill också förenkla och digitalisera genom att införa s.k. välfärdsbredband. Det kan då innehålla e-
hemtjänst med digital tillsyn, påminnelsestöd, fall- och passivitetsindkationer, larm, bildtelefoni, samhällstjänster mm. På så sätt kan ökad andel av personalen tid användas för trygghetsskapande
arbete. Dessutom vill vi konkurrensutsätta utförandet av tjänster inom vård & omsorg till minst 50% av totala omfattningen genom upphandling.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi

att boenden av typ mellanboenden eller senior/trygghetsboenden anordnas i alla orter där det finns
efterfrågan.

att vård- och omsorgsboendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som tidigare
gjorts i Tranemo.

att kompetenscentra för olika specialområden såsom rehabilitering, demens m. fl. anordnas för att
upprätthålla god kunskapsnivå och hög kvalité.

att i takt med att fler boendeplatser behövs inom vård och omsorg inrättas dessa först i Länghem ochsedan i Tranemo. Vad gäller Länghem bör en fördjupad studie utföras om var och hur platserna skall organiseras. Vi ser det inte som ett alternativ att flytta in i nuvarande byggnad utan åtgärder.
att möjligheterna att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp till någon som
kan och vill bygga om den för kommunens kommande behov undersöks.

att en plan för ökad digitalisering av vården tas fram. Där bör bland annat förutsättningarna för
välfärdsbredband innehållande e-hemtjänst såsom digital tillsyn, påminnelsestöd, fall- och
passivitetsindikationer, larm, bildtelefoni, samhällstjänster mm klarläggas.
att en plan för konkurrensutsättning av tjänster inom vård och omsorg till minst 50% av totala
omfattningen genom upphandling tas fram.

att ta fram en plan för hur arbetssättet inom vård och omsorg kan utvecklas så att den enskilde ges
ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd man behöver, var och en utifrån sina
förutsättningar. Bland annat bör den s.k. Emmabodamodellen studeras då man där verkar kunnat
förena god kostnadseffektivitet, bra arbetsmiljö och nöjda brukare.

Centerpartiets fullmäktigegrupp.

Viktoria Haraldsson, Christoffer Andersson, Crister Persson, Karin Ljungdahl, Rune Eriksson, Ann-
Christine Simonsson, Torbjörn Edgren, Hans Andersson och Lennart Haglund