Den nya regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring är dålig för den svenska arbetsmarknaden.

Regeringens förslag om att kraftigt höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare riskerar att slå undan benen för många branscher.

Med regeringens nya höga lönekrav för arbetskraftsinvandrare blir det stopp för många av landsbygdens djurskötare och traktorförare som håller våra landskap öppna och som ser till så att vi kan hitta svensk mat i våra butiker. Tack vare arbetskraftsinvandringen slipper vi äta importkött från andra sidan jorden – där den ansvarslösa antibiotikaanvändningen kan tillåtas härska och djur fixeras i sina bås.

Förslaget är dåligt för svensk landsbygd, företag, vår arbetsmarknad, konkurrenskraft och inte minst för svenskt BNP. Arbetskraftsinvandring bidrar med 34 miljarder till BNP och 12 miljarder i skatteintäkter. Tittar man på statistik från 2019 skulle regeringens förslag innebära att hälften av alla som hade arbetstillstånd i Sverige utvisas. Över 12 700 personer – skulle förlora sina arbetstillstånd.

Att anställa utländsk arbetskraft är många gånger en tidskrävande process som kräver mycket av företaget. Företag genomgår den inte för att det är enkelt, eller billigt. Anledningen till att man väljer utländsk arbetskraft är för att det råder kompetensbrist. En överväldigande majoritet av alla de arbetskraftsinvandrare som arbetar i Sverige gör det inom bristyrken. Ett lönegolv på 33200 kr som regeringen kommit överens om, skulle påverka fler yrken inom de gröna näringarna, men även andra viktiga branscher. Det skulle till exempel innebära att tre av fyra arbetskraftsinvandrare inom vård och omsorg förlorar sina arbetstillstånd.

Det finns redan idag krav om att den som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som är kollektivavtalsenlig. Det är bra. Kollektivavtalen är det primära instrument som används for lönereglering på̊ arbetsmarknaden. Att införa en politiskt bestämd lön på̊ den svenska arbetsmarknaden enligt förslagen i propositionen riskerar påverka hela den svenska lönebildningsmodellen.

Det finns missbruk av arbetstillstånd, vilket också har uppmärksammats av flera myndigheter under de senaste åren. Fusk, brottslighet och oegentligheter hör inte hemma i någon del av det svenska samhället och inte så heller inom arbetskraftsinvandringen. Ett antal reformer för att förhindra problemen har redan genomförts, och mer behöver göras. Det är dock viktigt att de reformer som genomfors är ändamålsenliga och leder till att fusket faktiskt minskar, utan att slå sönder hela systemet – vilket införandet av ett höjt försörjningskrav skulle göra

Regeringens förslag tjänare helt enkelt inte sitt syfte. Att ställa betydligt högre krav än i dag på̊ lönenivån̊ kommer inte att minska fusket, utan endast leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens och att bristen på arbetskraft inom många yrkesgrupper bara kommer öka. Om Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna på riktigt vill vara en borgerlig, liberal och företagarvänlig regering är det nu ett gyllene läge att visa det i handling, knyckla ihop förslaget, kasta det i papperskorgen, göra om och göra rätt.

Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson, Centerpartiet,

Ulrika Heie, riksdagsledamot Skaraborg, Centerpartiet