KÖNSSTYMPNING OCH HEDERSRELATERAT VÅLD
Brott utförda i hederns namn drabbar allt för många människor i Sverige i dag. Unga människor som inte får träffa vänner, blir hotade, misshandlade, tvingade till äktenskap, könsstympade eller i värsta fall mördade. Detta måste få ett slut.
Könsstympning av flickor och kvinnor kan leda till olika allvarliga hälsoproblem. Listan över negativa hälsoeffekter av kvinnlig könsstympning är oerhört lång; extrem smärta och kraftig blödning under könsstympningen och den efterföljande läkningsprocessen, traumareaktioner, stelkramp, blodförgiftning, svårigheter och smärta vid urinering, stora svårigheter och smärta vid menstruation, återkommande sår-, hud- och slemhinneinfektioner, återkommande urinvägsinfektioner och varbölder, sexuella smärtor och svårigheter och förlossningskomplikationer med mera.
Flickorna stympas oftast när de är mellan 4 och 14 år men det förekommer även att spädbarn och vuxna kvinnor stympas. Sedan könsstympning förbjöds 1982 har bara två fall lett till fällande domar. Samtidigt uppskattar Socialstyrelsen att tusentals flickor och kvinnor i Sverige är könsstympade eller riskerar att bli det.
Hälso- och sjukvården kan spela en viktig roll för att förebygga och förhindra könsstympning. Det gäller alla verksamheter inom hälso- och sjukvården men särskilt primärvård, akutmottagningar, mödra- och barnavårdscentraler, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, elevhälsa och ungdomsmottagningar.
Vården har till exempel möjlighet att upptäcka barn i riskzonen för att bli utsatta. Mödrahälsovården och barnhälsovården har extra viktiga funktioner i detta. I vissa länder förekommer könsstympning av spädbarn. Om en könsstympad kvinna föder en dotter kan det därför vara bra att ta upp frågan om könsstympning i nära anslutning till förlossningen.
Att kunna ställa lämpliga frågor på ett respektfullt och professionellt vis ställer krav på kompetens hos personalen. Med kunskap och medvetenhet blir det också enklare att identifiera, hantera och bekämpa hedersförtrycket i alla dess former.
Både kvinnor och män bör involveras i samtal kring könsstympning och ska få information om att könsstympning är förbjudet i Sverige.
Även vårdverksamheter som träffar nyanlända från länder där könsstympning förekommer kan spela en viktig roll i det förebyggande arbetet.
Centerpartiet vill:
- att Region Uppsala ska ta fram, och löpande följa upp, en strategi och en handlingsplan specifikt mot hedersrelaterat våld och förtryck
- att en regional samverkansgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck och könsstympning inrättas för kunskapsutbyte och samarbete mellan olika delar av hälso- och sjukvården, socialtjänsterna i länets kommuner, polisen, civilsamhällets aktörer
- att Region Uppsala ska stärka samverkan med länets kommuner så att förebyggande och avhjälpande insatser kan samordnas mellan barnhälsovården och förskola, mödravården och socialtjänst och så vidare
- att ett regionalt kompetenslyft ska genomföras riktat till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt mödravård, förlossnings- och barnhälsovården
- att Region Uppsala tar fram checklistor/rutiner för tillvägagångssätt vid kännedom, eller misstanke om, att en flicka eller kvinna är eller riskerar att bli könsstympad
- att region Uppsala tar fram rutiner för mödrahälsovård, barnhälsovård, förlossning, kvinnosjukvård och ungdomshälsa vid kännedom, eller misstanke om, att en flicka eller kvinna är eller riskerar att bli könsstympad
- att en fungerande vårdkedja mellan mödra- och barnhälsovård säkerställs så att information kan vidarerapporteras från barnmorska inom mödrahälsovården till BVC-sjuksköterska