Valfrågor A-Ö

Bostad

I Stenungsund ska det finnas ett brett utbud av bostäder så att alla ska kunna känna sig hemma i hela kommunen. Idag är fördelningen skev och det finns få hyresrätter utanför centralorten och de hyresrätter som finns är ofta koncentrerade till större bestånd. Det behöver vi ändra på och få till en bättre blandning av olika bostäder. Därför vill vi att:

• Stenungsundshem får i uppdrag att ombilda delar av sitt bestånd till bostadsrätter i de områden med hög koncentration av hyresrätter.
• Nya områden som etableras kompletterar redan befintlig bebyggelse med de boendeformer som fattas. Alternativt att området erbjuder olika upplåtelseformer.

Ekonomi och skatter

En god kommunal ekonomi är av största vikt för att vi ska kunna utveckla Stenungsund och möta framtidens utmaningar. Skattesatsen i Stenungsund ska vara så låg som möjligt, men så pass hög att vi kan tillhanda god och kvalitativ service till våra invånare. Vi måste därför vara noga med hur och till vad vi använder våra skattepengar och alltid sätta kommunens kärnverksamhet först. Därför vill vi att:

• Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare så att medarbetare trivs och stannar kvar och att nya gärna vill jobba hos oss.
• Kommunalskatten ska sänkas eller vara oförändrad under kommande mandatperiod.
• Överskottsmål på budgeten ska vara minst 2%

• Alla helägda kommunala bolag ska lämna avkastning när så är möjligt.

Energi

Stenungsunds kommun har ett stort behov av el på grund av den stora elintensiva industrin. Därför är vi beroende av att andra aktörer producerar energi och försörjer oss. Därmed inte sagt att vi inte ska bidra själva. Sverige behöver fördubbla elproduktionen om vi ska klimatanpassa vårt samhälle och lämna den fossila energin bakom oss och då är det viktigt att alla gör sin del i det arbetet. Därför vill vi att:

• Kommunen sätter upp solceller på alla kommunala byggnader där det är lämpligt.
• Kommunen ger energibolaget SEMAB i uppdrag att etablera en solcellspark.

• Kommunen ställer sig positiv till vindkraftsetableringar i och utanför kommunen.
• Behandling av bygglov som bidrar till energiproduktion och/eller energibesparing behandlas välvilligt och skyndsamt.
• Vid ny- om- och tillbyggnad av kommunala lokaler ska dessa göras så energieffektiva som möjligt.

Europa
Stenungsund är en viktig näringslivskommun och flera av kemiföretagen har sina huvudkontor i andra europeiska länder. Vi är också en del av Västra Götaland som räknas som en av de mest expansiva regionerna i EU och det är något kommunen ska bidra till. Därför vill vi att:

• Kommunen ställer sig positiv till infrastruktursatsningar i kommunen som underlättar för transport av varor och människor.

• Kommunen aktivt deltar i de nätverk och organisationer som arbetar för att stärka kommunens och regionens varumärke i Europa.

Familjen
Stenungsund är en bra kommun för barn att växa upp i men ibland behöver barn och familjer stöttning av samhället. Då ska kommunen finnas där med både förebyggande och hjälpande åtgärder. Skolan är en viktig plattform där vi når alla barn men vi behöver också stödja alla föräldrar i sitt föräldraskap. Socialtjänsten måste få ett tydligare mandat att arbeta förebyggande och ska ses av föräldrar som en naturlig samarbetspartner i barnens uppväxt. Därför vill vi att:

• Föräldrautbildningar ska erbjudas för alla föräldrar från att barnet börjar förskolan till att det är myndigt.
• Socialtjänsten ska ha en mer uppsökande roll och vara med på t ex föräldramöten för att bli en naturlig samarbetspartner kring barnens uppfostran.

Företagande
Företagande är själva grunden i svensk ekonomi. Stenungsund är en näringslivskommun och vi har ett brett näringsliv med över 400 branscher representerade. Detta gör att arbetslösheten är låg och det är bra för både individen och samhället. Samtidigt finns en överhängande risk att byråkrati och krångliga regler bromsar möjligheter för nya idéer och arbetstillfällen. Detta måste vi motverka genom att skapa ett gott företagsklimat i hela kommunen. Därför vill vi att:

• Detaljplaner ska vara så flexibla som möjligt för att olika typer av verksamheter ska kunna finnas i samma område.
• Kommunen ska se positivt på idéer från näringsidkare och försöka hitta lösningar och inte leta problem.
• Starta Nyföretagarcentrum dit man kan vända sig och få hjälp med en företagsidé och starta en verksamhet.
• Kommunen ska eftersträva ett tätt samarbete med näringslivet i alla skolformer och se dem som en resurs, inte minst inom området studie- och yrkesvägledning.
• Samarbeta med näringslivet kring feriejobb för ungdomar så att även småföretagare kan anställa.

Försvar
Alla är numera del av det så kallade Totalförsvaret och det vilar ett stort ansvar både på den enskilde och på kommunen att klara av en kris. Det finns också en mängd föreningar som hjälper till vid nödlägen som kommunen samarbetar med. Det är bra men vi behöver ytterligare förbereda oss för olika kriser som kan drabba våra invånare. Torka, översvämning, skyfall, vattenbrist, och bränder kommer att bli vanligare i spåren av klimatförändringarna och det alltmer spända säkerhetsläget i vår omvärld ställer höga krav på vår IT-säkerhet och informationsflöden. Kommunen måste intensifiera sitt arbete med att trygga upp för kommunens invånare. Därför vill vi att:

• Planer upprättas för hur kommuninvånarna ska tas om hand vid olika kriser.
• Utbildningar/informationsträffar hålls i de olika kommundelarna om hur de som bor i ett specifikt område ska agera vid olika kriser.
• Avtal skrivs med lokala företag om att tillhandahålla förnödenheter till kommunens verksamheter om krisläge som kräver detta uppstår.
• Värna jordbruksmarken i kommunen så att det finns livsmedel att tillgå lokalt om så behövs.

Infrastruktur och trafik
Bra infrastruktur är viktig för att vi ska kunna förflytta oss och varor på ett smidigt sätt i hela kommunen. Trafikverket äger järnvägen och stora delar av vägnätet, kommunen äger och ansvarar för de flesta gatorna i tätbebyggda områden och på landsbygden finns många vägföreningar. För att infrastrukturen ska fungera i hela kommunen behöver alla tre aktörer samverka. För att få till stora infrastruktursatsningar på Trafikverkets leder måste kommunen aktivt samverka med andra kommuner, GR och Västra Götalandsregionen. Bohusbanan, väg 160 och Orustbron är sådana satsningar där vi behöver samarbeta med andra för att få till. Kommunen kan också göra mycket själva genom att bygga cykelvägar och främja kollektivtrafikåkande för att minska belastningen på de mest trafikerade vägarna. Därför vill vi att:

• Bohusbanan byggs ut så att kvartstrafik till Göteborg och halvtimmestrafik till Uddevalla är möjlig.
• Väg 160 mellan Stora Höga över Tjörnbroarna byggs ut för att förhindra köbildningar i rusningstrafik.
• En bro mellan Orust och Stenungsund byggs samt en anslutning till E6 via ett nytt motorvägsmot i Gullborga. Vidare bör anslutning till Svenshögens järnvägsstation förbättras samt i förlängningen en anslutning mellan E6 och E45 genom Stenungsunds kommun.
• En anslutningsväg mellan Hallerna och Stora Högamotet byggs för att avlasta väg 160.

• En planskild korsning byggs vid Nösnäsmotet.
• Gång- och cykelvägar byggs ut i hela kommunen för att möjliggöra trygg cykelpendling
• Göra tilläggsköp av Västtrafik så att allmänheten kan åka med skolbussarna och att dessa trafikerar även på lov för att möjliggöra för fler att åka kollektivt på landsbygden.
• Undersöka möjligheterna för kommunen att få större rådighet över vägnät i tätorter som idag ägs av samfälligheter/vägföreningar.

IT och mobiltelefoni
Bra mobilnät och bredband borde idag vara en självklarhet men det finns fortfarande delar av kommunen som inte har fiber och där mobiltäckningen är så dålig att du inte ens kan ringa efter hjälp. Så kan vi inte ha det! Därför vill vi att:

• Kommunen gör en kartläggning av vilka områden som fortfarande saknar bredband och gör en plan för utbyggnad tillsammans med närmsta bredbandsförening/bolag.
• Att kommunen ställer krav på mobiloperatörer att hela kommunen ska ha god täckning.

Jobb
Att ha ett arbete betyder frihet; därför är det så viktigt att alla som kan jobba också får möjligheten att göra det. Det betyder också att vi behöver ha en flexibel arbetsmarknad som passar så många som möjligt och att det finns olika sätt att byta karriär under arbetslivet så att både knoppen och kroppen håller. I Stenungsund skriker näringslivet efter kompetent arbetskraft samtidigt som alltför många är arbetslösa. Många gånger är det matchningen som brister och kommunens arbetsmarknadsenhet måste bli bättre på att tillsammans med Arbetsförmedlingen hitta vägar för arbetsgivare och arbetstagare att mötas. Företagens behov måste vara grunden för allt arbete som syftar till att få människor i arbete. Det är också viktigt att Nösnäsgymnasiet fortsätter sitt väl utvecklade samarbete med näringslivet och utformar yrkesutbildningar som leder till jobb. Även elever som går studieförberedande utbildningar behöver komma ut och se vilka möjliga arbetsgivare som finns i kommunen för att på så sätt även tillgodose företagens behov av högre utbildad arbetskraft. Därför vill vi att:

• Arbetsmarknadsenheten knyter fler företag till sig för att kunna matcha fler mot anställning.
• Vuxenutbildningen är lyhörd och flexibel för att människor ska kunna kompetensutvecklas och ta nästa steg på arbetsmarknaden.

• Nösnäsgymnasiets samtliga utbildningar har ett näringslivsfokus och erbjuder eleverna studiebesök på, för utbildningen, lämpliga arbetsplatser i kommunen.

Jordbruk och fiske
De gröna näringarna är viktiga för vår livsmedelsförsörjning och i en kris där livsmedel hindras från att transporteras till Stenungsund är vi riktigt illa ute! Under många år har vi sett lantbrukare avveckla sina verksamheter och jordbruksmarker växa igen. Kommunen har inte bara tillåtit utan till och med föredragit byggnationer på jordbruksmark. Detta måste få ett slut! Riksdagen har fattat ett beslut om en livsmedelsstrategi som innebär en ökad självförsörjningsgrad för landet som helhet. Då måste alla hjälpas åt för att uppnå den. Stenungsund har inte de stora åkerarealer som Skåne och Västergötland som lämpar sig för spannmålsproduktion i stora kvantiteter. Jordbruket i Stenungsund har istället stor potential inom djurhållning och bra marker för hållbar mjölk-, nöt- och fårproduktion.
Fritidsfisket både i havet och i Svartedalens alla sjöar är en stor källa till rekreation för våra invånare, men både havet och andra vattendrag mår inte så bra. 8+fjordar gör ett viktigt arbete för att förbättra miljön och lära oss mer och det är av stor vikt att detta arbete fortsätter så att framtida generationer också får möjlighet att fånga fisk i våra vatten. Därför vill vi:

• Kartlägga all mark i kommunen för att på så sätt få reda på kvaliteten och potentialen för matproduktion på varje areal.
• Bevara och inte tillåta bebyggelse på god odlingsvärd mark.
• Stimulera matproduktion i kommunen genom att erbjuda producenter att leverera råvaror till kommunens kök.

• Stödja 8+fjordar i deras viktiga arbete med vår vattenmiljö.

Jämställdhet och diskriminering
I ett ojämlikt samhälle begränsas allas frihet. Alla människor i Stenungsund ska kunna vara fria och trygga oavsett vem man är. Centerpartiet tror på alla människors lika rätt och värde och alla människors rätt att få vara den man är. Ingen ska särbehandlas eller begränsas på grund av kön, könsuttryck, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Detta gäller för alla innevånare i Stenungsund men även för Stenungsund som är den enskilt största arbetsgivaren i kommunen. Därför vill vi att:

• Kommunen inventerar hinder i den fysiska miljön på offentliga platser och tar fram en tidsatt prioriteringsplan för när de ska vara åtgärdade.
• Öka kunskaperna om HBTQI-personer för all personal inom skolan så att de kan stödja elever och motverka diskriminering.
• Nolltolerans för alla former av nedvärderande språk, tafsande och sexuella övergrepp på kvinnor (#Meetoo) inom samtliga kommunala verksamheter.

Klimat
Omställningen mot ett hållbart samhälle har bara börjat. Den måste ske på bredare front och gå snabbare om vi ska nå de mål som globalt överenskommits för att kunna minska de förändringar som sker på grund av klimatpåverkan. Det kommer inte att finnas en “superlösning” som fixar detta utan det kommer att bli summan av flera mindre lösningar eller tekniker som behöver ersätta användandet av fossila icke förnybara energislag. Kommunen har möjlighet att bli klimatneutrala genom att välja rätt typ av fordon för sin verksamhet, använda rätt typ av byggmaterial i sina lokaler och tillverka energi av förnyelsebara källor på sina lokaler genom solenergi. Kommunen har också möjlighet att minska sin klimatpåverkan genom de inköp av råvaror och transporter som man har för sin tillagning av mat för skola, förskola och äldrevården. Kommunen har också makten och styrmedlen att förenkla och vara en möjliggörare för att skynda på utbyggnaden av laddinfrastruktur inom kommunen. Vi vill därför att:

• Kommunen ställer om sin fordonsflotta till för ändamålet bästa drivmedel.
• Kommunen bygger klimatneutrala lokaler och bostäder genom val av rätt teknik och byggnadsmaterial.
• Kommunens lokaler blir energineutrala så långt det är möjligt genom att installera solenergi på alla kommunala lokaler.
• Kommunen skyndar på utbyggnaden av laddinfrastruktur genom att förenkla och vara en möjliggörare för privata aktörer.

• Kommunen väljer råvaror och transportsätt för sin tillagning av mat utifrån den bästa klimatnyttan ur ett helhetsperspektiv.

Kultur, media och idrott
All form av motion är viktig för vår hälsa och Stenungsund har ett fantastiskt rikt förenings- och idrottsliv som bidrager till att fånga upp, utveckla och entusiasmera barn till att börja idrotta samt även ge dem förutsättningar i att hålla på med sin idrott upp i vuxen ålder.
Kultur är också en viktig del för vårt välmående och även här har Stenungsund ett rikt utbud av både föreningar och aktiviteter för att utöva kultur i alla dess olika former.
Inget att detta görs av sig självt utan kommunen måste aktivt delta, stötta och utveckla föreningslivet genom att ge dem rätt förutsättningar. Därför vill vi:

• Fortsätta utveckla aktivitets- och anläggningsstödet så att alla idrotter kan finnas och växa utifrån sina förutsättningar.
• Behålla och ev. utöka bredden inom Kulturskolan.
• Utveckla samarbetet med kulturföreningar i kommunen

Lag och rätt
Alla medborgare i Stenungsund ska kunna känna sig trygga, både i offentliga miljöer såväl som i sitt eget hem. Polisen ansvarar för att lag och ordning upprätthålls i kommunen. Polisen och kommunen behöver ha ett tätt samarbete för att utbyta information och kunskap om ”vad som är på gång” inom de olika kommundelarna för att kunna ha ett effektivt förebyggande arbete. Tidiga insatser och informationskampanjer är också en nyckel till en framgångsrik förebyggande brottsbekämpning varför kontakt med barn och ungdomar i skola och förskola och polisen ska vara ett naturligt inslag.
Stenungsundshem har ett ansvar att utforma sina bostadsområden så att de blir trygga att bo och vistas i och kommunen har ansvar för att utforma offentliga miljöer så att de blir trygga att vistas i. Därför vill vi att:

• Kommunen har en kontinuerlig dialog med polisen för att förebygga otrygghet.
• Kommunen bjuder in polisen till skola och förskola för att tidigt skapa en naturlig kontakt mellan barn, ungdomar och polis.
• Kommunen och Stenungsundshem har återkommande trygghetsvandringar i sina områden för att identifiera och åtgärda brister i tryggheten.
• Utveckla samarbetet med näringslivet för att motverka brottslighet mot företag.

• Kommunen ska ha beredskap för att snabbt, vid tillfälliga händelser av otrygghet, kunna sätta in trygghetsskapande åtgärder, exempelvis väktare.

Landsbygd
Den absolut största delen av Stenungsund är landsbygd medan de flesta Stenungsundsbor är bosatta i en tätort. Landsbygden är en viktig del för att kommunen ska kunna öka sin självförsörjandegrad av livsmedel på längre sikt, något som Riksdagen har fattat ett beslut om. Landsbygden har också ett antal rekreationsområden som är viktig för den personliga hälsan och avkopplingen från det höga tempot i arbetslivet. Landsbygden är också hem för ca 20% av Stenungsunds invånare. Alla tre delarna av landsbygden måste kunna fungera tillsammans. Därför vill vi:

• Ha kommunal verksamhet i alla kommundelar.
• Införa stopp för att bygga bostäder och verksamheter på jordbruksmark.
• Utveckla varje kommundel utifrån dess förutsättningar.

• Vårda och utveckla de rekreationsområden som finns i kommunen
• Göra det möjligt att bo i sin kommundel genom livets alla skeden.

Mat
Maten som vi serverar på våra skolor, förskolor och särskilda boenden ska vara av högsta kvalitet och ge den energi, näring och smakupplevelse som matgästerna behöver för att klara sin dag. Hur vi producerar, transporterar och konsumerar mat påverkar klimatet. Det gör maten till en miljöfråga. De ekologiska fotavtrycken måste minskas och vår mat måste bli mer hållbar. Eftersom Sverige har EU:s bästa djurskydd, låg användning av antibiotika, hög miljöhänsyn och ett smittskydd i världsklass garanterar svenskproducerade råvaror hållbarhet och minskade miljöpåverkan än råvaror som odlas på andra sidan jordklotet. En viktigt del av hållbarheten för Stenungsunds måltidsproduktion är att minska svinnet, dels i form av överproduktion men även tallrikssvinnet. Detta uppnås genom att servera maträtter som efterfrågas, god måltidsmiljö med tillräcklig tid för att hinna äta i lugn och ro samt att tillaga maten nära måltidsgästerna. Därför vill vi att:

• Maten ska tillagas så nära gästerna som möjligt.
• Kommunen väljer närproducerade råvaror så långt det är möjligt.

• Förbättra måltidsmiljön, både lokaler och tider.
• Öka valfriheten för måltidsgästerna genom att erbjuda kötträtter och vegetariska alternativ varje dag.

Migration och integration
Stenungsund är ingen isolerad ö i världen och avstånden krymper hela tiden i takt med den ökande globaliseringen. Vi kommer att se en ökad migration och invandring till Sverige och Stenungsund på grund av klimatförändringar och det alltmer osäkra säkerhetspolitiska läget i vårt närområde. Vi måste vara beredda på att hjälpa dem som tvingas överge sina hem och fly för att överleva. Det är viktigt att få rätt förutsättningar när man ska starta ett nytt liv på en ny och främmande plats. Kommunen är en av aktörerna för att hjälpa till att samordna några av de grundläggande sakerna som behöver lösas när man skall etablera sig, såsom boende, utbildning och att skaffa sig en försörjning. Det är också viktigt att bli integrerad i samhället för att trivas, utvecklas och bli en del av sitt nya samhälle. Därför vill vi:

• Ge språk- och samhällsundervisning med hög kvalitet.
• Utveckla samarbetet mellan kommun, föreningar, företag och övriga organisationer i civilsamhället för att få integrationen att bli bättre, gå snabbare och leda till arbete.

• Se till så att blandade upplåtelseformer (hyres- bostads- och äganderätt) finns i bostadsområden i samtliga kommundelar.

Miljö
Värnandet om miljön och skyddet av densamma är en ödesfråga. Miljöarbetet måste drivas både i EU och i Sverige, nationellt såväl som lokalt. Fler aktörer måste bidra och det ska vara enkelt för dig som enskild individ att göra miljömedvetna val i din vardag. För oss är det naturligt att driva en miljöpolitik som värnar naturen och kretsloppen samtidigt som vi kan öka tillväxten och välståndet. Skogarna, kusterna, våtmarkerna och odlingslandskapet är alla viktiga förutsättningar för livet och en hållbar utveckling. Förlusten av arter och ekosystem är ett av de mest akuta miljöproblemen i världen idag och det kräver självklart stora åtgärder på global nivå, men mycket kan vi göra även här lokalt. Vi måste se positivt på markägare som vill ta initiativ till att öka den biologiska mångfalden på olika sätt och kommunen som markägare kan gå före genom att anlägga våtmarker, kröka bäckar och låta ängarna blomma.
Kommunen kan spela en mycket viktig roll i miljöarbetet alltifrån att bidra med kunskap och information till invånarna till att föregå med gott exempel. Återbruk av möbler och byggmaterial, bygga miljövänligt, sätta upp solceller, köra elbilar, resa kollektivt i tjänsten, minska matsvinnet, upphandla närproducerat och minska transporterna. Ja, listan kan göras lång och alla bidrag till en bättre miljö är viktig. Därför vill vi:

• Att kommunens miljö- och klimatarbete sätts högst på agendan under nästa mandatperiod.
• Samtliga medarbetare får utbildning i Agenda 2030 och de nationellt antagna miljömålen.

Trygghetssystem
Ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd är det yttersta skyddet som samhället kan ge. Människor som får ekonomiskt bistånd befinner sig ofta långt från arbetsmarknaden. En av de viktigaste uppgifterna är därför att hjälpa dem som får ekonomiskt bistånd att komma i arbete eller utbildning. För att hjälpa människor tillbaka till arbete och egen försörjning behövs fler jobb och att det blir lättare att komma in på arbetsmarknaden. Vi tycker att det behöver löna sig bättre att pröva att arbeta för den som får ekonomiskt bistånd. Därför vill vi att man ska få behålla mer av försörjningsstödet än idag under en begränsad tid då man prövar att arbeta. Personer som står långt från arbetsmarknaden och som har komplexa behov är ofta beroende av insatser från flera olika myndigheter. Det kan vara påfrestande. Därför vill vi att kommunen ska fungera som ”en dörr in” och stötta dessa individer i deras kontakter med myndigheter. Samtidigt som individen får hjälp till praktik eller utbildning.
Situationen för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden är alarmerande. För att lösa integrationen måste vi stärka kvinnors och flickors roll. Kvinnor måste ges den makt och de möjligheter de förtjänar. Vi behöver säkerställa att det svenska bidragssystemet inte koncentrerar den ekonomiska makten till mannen i familjen. Det är fortfarande vanligast att försörjningsstödet betalas ut till mannen. Samtidigt är försörjningsstödet till för hushållet. Ekonomi är makt och egna pengar är frihet. Kombinerat med striktare krav på aktivering så ger detta en tydlig signal att alla i ett hushåll som mottar försörjningsstöd ska vara aktiva i att utbilda sig och söka arbete. Det är inte rimligt att samhället är med och förstärker konservativa föreställningar om mannen som huvudsaklig familjeförsörjare. Vi vill därför ha jämlik utbetalning av försörjningsstöd i familjer, där försörjningsstödet betalas ut 50/50 mellan båda personerna. Centerpartiet vill också att riktlinjerna ska tydliggöras så att samma krav på aktivering ställs på en man och kvinna som bor i samma hushåll och får försörjningsstöd. För att få försörjningsstödet utbetalat vill vi därför att båda personerna i familjen ska studera svenska, delta i praktik, arbetsträna eller söka jobb. Kravet på aktivering ska fungera som ett incitament för att fler ska komma ut i jobb. Därför vill vi:

• Försörjningsstödet ska vara tillfälligt och syfta till att hjälpa individer vidare mot studier eller arbete.
• Att kommunen ska fungera som “en dörr in” för individer med kontakt med flera myndigheter.
• Att försörjningsstödet ska betalas ut 50/50 till båda vuxna i en familj för att motverka bilden av mannen som familjeförsörjare och att samma krav på aktivitet ska ställas på båda parter i ett hushåll som uppbär försörjningsstöd.

Utbildning
Skolan är en av grundpelarna i samhället och syftet måste i alla lägen vara att elever som lämnar skolan ska bli självförsörjande. Det måste genomsyra hela skolsystemet, från förskolan till högskolan. Det innebär för kommunen att alla unga vuxna som lämnar gymnasiet utan att gå vidare till jobb eller vidare studier ska ses som ett misslyckande från samhällets sida. Erfarenheten säger att det ofta redan i förskolan går att se vilka barn som kommer ha svårigheter och det måste på alla sått omhändertas så tidigt som möjligt. Det duger inte att vänta på att en elev ska få diagnos för att insatser ska vidtas. Alla elever har rätt till stöd och stimulans utifrån sin egen nivå. Det innebär att oavsett om du har svårt för skolan eller tycker det är lätt som en plätt så ska du alltid få utmaningar och stöd att komma vidare i din kunskapsinhämtning.
För att uppnå detta behöver skolan rätt verktyg och resurser, men också vårdnadshavare och elever måste på ett tydligare sätt än idag sluta upp kring syftet med utbildning och bidra med sin del. Kanske är det dags att skriva kontrakt mellan vårdnadshavare, elever och skolan som tydliggör vem som har ansvar för vad. Samtliga parter, elever, vårdnadshavare, rektorer och lärare behöver få ett förtydligande av sitt mandat så att åtgärder snabbt kan sättas in när någon part inte lever upp till kontraktet. Därför vill vi:

• Arbeta för färre barn per pedagog i förskolan för att på bästa sätt stimulera barnens utveckling och tidigt upptäcka de barn som behöver extra stöd.
• Arbeta för att personal inom förskolan kan utbilda sig på arbetstid.
• Genom uppsökande verksamhet få fler barn till nyanlända att börja förskolan.
• Förbättra studiemiljön i klassrummet och stärka lärarens position i klassrummet genom att förtydliga de verktyg som läraren har att ta till mot stökiga elever.
• Ge elever som behöver stöd den hjälp de behöver så tidigt som möjligt och motverka att problemen växer genom att ge ett kraftfullt stöd direkt.

• Nösnäsgymnasiet ska ha en bredd i utbildningsutbudet så att de flesta av Stenungsunds ungdomar ska hitta en passande utbildning och slippa pendla.
• Gymnasiets ska ha ett brett utbud av yrkesprogram som tas fram i nära samverkan med näringslivet för att på bästa sätt utbilda anställningsbara unga vuxna.
• Vuxenutbildningen ska ha ett tydligt fokus mot arbetsmarknaden.

Vård och omsorg
När vi är sköra och behöver samhällets hjälp ska samhället finnas där för oss. Det gäller alla skeden av livet, oavsett om du är ung, gammal, barn, förälder eller anhörig. Socialtjänsten har ansvar för oss i alla skeden av livet, men många förknippar socialtjänsten med något negativt. Det måste vi ändra på! Socialtjänsten måste därför bli med synlig och jobba förebyggande så att de blir en naturlig samarbetspartner med våra invånare som behöver stöd i sin vardag och inte något man skäms för att ta hjälp av.
Det fattas redan idag utbildad personal inom många av de yrken som jobbar inom socialttjänsten och det kommer att förvärras ytterligare i och med att det blir färre i arbetsför ålder och allt fler som behöver samhällets hjälp. För att lösa detta behöver ny teknik in som hjälper oss i vår vardag och som gör att vi klarar oss längre på egen hand men det behövs också ett större fokus på förebyggande insatser som gör att vi håller oss friska och välmående längre. Trygghetsboenden är en förebyggande åtgärd som inte bara förenklar den fysiska vardagen utan också är bra för den psykiska hälsan genom att motverka ensamhet. Hälsosamtal med alla äldre vid vissa givna åldrar för att jobba hälsofrämjande, motverka isolering och ensamhet och tidigt kunna sätta in hjälp och på så sätt minska/planera för framtida behov kan vara några sätt. Här måste kommunen och regionen kroka arm.
För att ge trygghet och kontinuitet är det bästa om den äldre möter så få personer som möjligt i sin vårdsituation - särskilt för personer med demens. Ett mål om max 10 medarbetare som besöker äldres hem under en tvåveckorsperiod tycker vi är rimligt och att alla har en fast vårdkontakt som den äldre och anhöriga kan vända sig till. Nästan var femte person i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. De spelar en allt viktigare roll för att deras närstående ska känna sig trygga i och med att allt mer vård och omsorg sker i hemmet. Att ge stöd till dessa – oftast kvinnor - är inte bara till gagn för samhället utan också en jämställdhetsfråga. En tydlig kontakt och en väg in för stöd och hjälp tror vi är viktigt.
Personalen är nyckeln till en god vård och omsorg och det är av största vikt att deras arbetsmiljö är god och att de känner att de har de resurser och den kunskap som arbetet kräver. En mer individanpassad omsorg kräver en högre flexibilitet hos personalen och vi tror att fler yrkesgrupper än traditionell vårdpersonal skulle kunna göra stor nytta. Det är också viktigt att chefer har rätt utbildning och inte för många medarbetare. Därför vill vi:

• Att socialtjänsten arbetar mer utåtriktat och förebyggande.

• Ha trygghetsboenden i alla kommundelar.
• Att fler yrkeskategorier arbetar inom vård och omsorg.
• Ha mål om max 10 medarbetare besöker äldre i dess hem under en tvåveckorsperiod.
• Förbättra och tydliggöra stödet till anhörigvårdare.
• Se till att chefer inom omsorgen har rätt utbildning och inte för många medarbetare.