Källström & Åsling: "Regeringens skattehöjning på ISK drabbar småspararna"
Regeringens vilja att höja skatten på investeringssparkontot sänder signaler till småspararna att det ska löna sig mindre att spara. Detta i ett läge då svenskarna aldrig tidigare i historien varit så högt belånade.
- Regeringens skattehöjning på ISK drabbar hundratusentals helt vanliga låg- och medelinkomsttagare i hela landet skriver Emil Källström (C) ekonomisk-politisk talesperson och Per Åsling (C), skatteutskottets ordförande på Aftonbladets debattsida idag
Det fanns en tid när handel med aktier och andra värdepapper var något som mest börsmäklare, finansmän och andra insatta sysslade med. Att köpa och sälja värdepapper på egen hand var inget som gemene man ägnade sig åt.
Sen kom internet. Genom nätbaserade banker som till exempel Avanza och Nordnet kan småsparare i dag enkelt handla med värdepapper genom några få knapptryckningar. För drygt fem år sedan blev det ännu enklare, när alliansregeringen införde ISK, investeringssparkontot. Med en schablonskatt som dras automatiskt är det för många ett väldigt fördelaktigt och smidigt sätt att spara på.
Nu vill regeringen höja skatten på investeringssparkontot, totalt sett med cirka 800 miljoner. Förslaget kommer föga förvånande från Vänsterpartiet. Man har motiverat skattehöjningen med att den riktar sig till rika människor. Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson har beskrivit reformen som ”träffsäker”, eftersom den enligt henne slår mot ”den tiondel av befolkningen som har högst inkomster, varav en majoritet i gruppen är män".
Hon kunde inte ha mer fel. Investeringssparkonton är inget exklusivt för en liten, rik elit. Tvärtom, i dag finns mer än 1,8 miljoner ISK i Sverige. Bara första halvåret i år satte svenskarna in 25 miljarder på sina investeringssparkonton. Totalt sett finns över 280 miljarder investerat via ISK. Det har blivit småspararnas egen folkrörelse, där alltifrån studenten som extrajobbar till pensionären som vill lägga undan till barnbarnen investerar sina sparpengar. Det är nutidens Svensson-sparande.
Signalen regeringen nu sänder är att det ska löna sig mindre att spara. Det är ett minst sagt dåligt tajmat budskap till svenska småsparare, i ett läge då svenskarna aldrig tidigare i historien varit så högt belånade. Det är en farlig väg att vandra, som i slutänden kan göra ekonomin, både den privata och den offentliga, mer känslig för en svängning i konjunkturen.
Extra märkligt blir beskedet för Sveriges pensionspararare. De är flitiga ISK-användare. I Fondspararundersökningen var ett av de främsta skälen till att spara pengar i ett investeringssparkonto att man vill dryga ut sin framtida pension. Många av dem började pensionsspara i ISK efter att avdragsrätten på privat pensionssparande slopades i början av förra året. Bankerna gav då rådet att avsluta det vanliga sparkonton och gå över till ISK. Tusentals människor följde det rådet.
Nu kommer beskedet att det blir dyrare att spara i ISK. Man kan inte klandra den pensionssparare som känner sig förvirrad och osäker på var man egentligen ska investera pengarna för att få en så bra pension som möjligt. Här måste regeringen erbjuda stabilitet och långsiktiga spelregler, inte ändra på villkoren så fort Vänsterpartiet ropar efter fler skattehöjningar.
Att straffbeskatta sparande är fel väg att gå, framför allt när man lanserar förslaget som ett sätt att fördela pengar från rika till fattiga. Det är ett ohederligt sätt att bedriva politik. Regeringens skattehöjning på ISK drabbar hundratusentals helt vanliga låg- och medelinkomsttagare i hela landet.
Säg som det är, Stefan Löfven och Magdalena Andersson, att denna skattehöjning slår mot vanliga Svenssons. Sedan kan vi ta diskussionen därifrån om att ni vill straffa de tusentals småsparare som vill lägga undan en slant till husköpet, barnen eller pensionen.
Emil Källström (C), ekonomisk-politisk talesperson
Per Åsling (C), skatteutskottets ordförande