C vill stärka den liberala demokratin

I en tid när den liberala demokratin hotas på flera håll måste vi se till att våra demokratiska institutioner skyddas. Under Centerpartiets stämma antogs ett större program för att stärka den liberala demokratin.

– Demokratin är värd att kämpa för, och den kampen är central för Centerpartiets politiska gärning, säger Linda Modig som lett stämmoprogrammet.

Trots att Sveriges liberala demokrati på många sätt är välmående står vi också inför utmaningar. Den politiska debatten har blivit råare och färre engagerar sig i politiska partier idag. Minoritetsgrupper möter rasism, homofobi och andra typer av hatbrott. Förtroendevalda och journalister utsätts för trakasserier, och våldsbejakande extremism är ett allvarligt hot. Samtidigt upplever många medborgare att staten brister i sina kärnuppdrag: att skapa trygghet och en god välfärd.

– Sverige är ett land med jämställdhet, låg korruption och starka medborgerliga rättigheter. Människans inneboende strävan efter frihet och rättvisa betyder att den liberala demokratin alltid kommer att ha förkämpar. Trots detta vet vi att demokratin kan vara sårbar och får aldrig tas för given, säger Linda Modig.

Runtom i världen ser vi att antalet fullvärdiga demokratier minskar. Även i starka demokratier undergrävs den fria pressen, rättssäkerheten och rättigheter för kvinnor och minoriteter. Samtidigt flyttar auktoritära stater som Kina och Ryssland fram sina positioner, som tillsammans med andra externa faktorer som klimathotet och coronapandemin orsakar osäkerhet världen över.

På Centerpartiets stämma antogs ett omfattande program för att stärka den liberala demokratin och skydda våra gemensamma institutioner.

– Sveriges grundlag behöver ett starkare skydd, domstolarnas oberoende och vår press- och yttrandefrihet måste säkras. Dessutom behöver demokratin nå ännu fler människor, säger Linda Modig.

Centerpartiets förslag för en stark liberal demokrati

• Det ska bli svårare att ändra grundlagen, med krav på kvalificerad majoritet vid riksdagsbeslut om grundlagsändring, krav på att ett specifikt antal riksdagsledamöter deltar i omröstningen och genom att det val som hålls mellan två riksdagsbeslut om grundlagsändring måste vara ett ordinarie val.
• Domstolarnas oberoende ska stärkas. Ytterligare bestämmelser om domarna i de högsta domstolarna (justitieråden) ska regleras i grundlagen. Domstolsverkets organisation ska reformeras i syfte att stärka dess oberoende. Nästa grundlagsutredning ska se över den svenska förvaltningsmodellen i syfte att stärka medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar av ministrar.
• Medias skydd mot hat, hot och trakasserier ska stärkas. Polisens kapacitet att arbeta med demokratifrågor ska öka. Kön och funktionsnedsättning ska läggas till som hatbrottsgrunder i lagstiftningen. Förtroendevalda som utsätts för trakasserier ska få bättre stöd.
• Den akademiska friheten och oberoendet hos lärosäten ska stärkas.
• De politiska partierna ska rustas mot yttre hot, samtidigt som oppositionens ställning ska skyddas i lag. Förbudet mot partifinansiering från utländska källor ska stärkas tillsammans med krav på att partier bättre redovisar intäkter och utgifter.
• Medborgarnas personliga integritet ska värnas, med starkare kontroll över ens personliga data. Ett regelverk för etisk användning av artificiell intelligens (AI) ska införas på EU-nivå.
• Arbetet mot offentlig korruption ska förbättras. En oberoende antikorruptionsmyndighet ska inrättas, som ska erbjuda en central visselblåsartjänst.
• Insatser mot diskriminering ska bli mer effektiva. Diskrimineringsombudsmannen ska mer aktivt upptäcka och agera mot diskriminering. Diskrimineringsersättningen ska höjas och en diskrimineringsnämnd inrättas. Statliga myndigheter ska på prov införa anonym rekrytering.
• HBTQI-personers rättigheter ska stärkas, med lagstiftning för att säkerställa lika rättigheter för icke-binära. Alla vallokaler ska anpassas för personer med funktionsnedsättningar, tillsammans med mer tillgänglig information.
• Hedersförtryck ska bekämpas, bland annat genom bättre statistik samt en nationell kunskapshöjning hos rättsväsendet, skolan, regioner, kommuner och myndigheter.
• Religionsfriheten ska stärkas. En interreligiös utbildning för religiösa ledare ska inrättas. Stödet för trossamfunds säkerhetsåtgärder ska reformeras för att möjliggöra långsiktiga och löpande investeringar.
• Rasism i samhället behöver uppmärksammas och bekämpas. Våra offentliga instanser behöver kunskapshöjande åtgärder och förstå hur rasism leder till diskriminering.
• Sveriges utrikespolitik ska försvara den liberala demokratin. Krav på miljöhänsyn och mänskliga rättigheter ska ställas i frihandelsavtal. Ett striktare EU-regelverk ska införas gällande företags ansvar att upprätthålla mänskliga rättigheter och miljö- och klimathänsyn vid verksamhet utanför unionen. EU ska strypa medel till medlemsstater som inte respekterar sina åtaganden för demokrati och mänskliga rättigheter. Deras beslutsrätt ska kunna begränsas och, som en sista utväg, ska de kunna uteslutas.