C: EU är inte klara med klimatet – vi måste ha nya mål till 2040

Europas framtida klimatpolitik måste formas redan i dag. Centerpartiet föreslår därför i dag skarpa åtgärder inom tre avgörande områden. Dessa förslag behöver EU få på plats redan nu för att bygga ett hållbart samhälle till 2040 och för att på allvar minska de skadliga utsläppen.

När klimatåtgärderna pausas och bromsas i Sverige behöver vi göra ännu större skillnad i Europa. Under den här mandatperioden har EU levererat enormt mycket viktig klimatpolitik, men klimatet har inte råd med att vi lutar oss tillbaka och är nöjda.

– Regeringens politik bidrar inte till att vi når Sveriges klimatmål. Det är ett misslyckande och ett löftesbrott, inte bara mot väljarna utan också mot framtiden och vår planet. Sverige får inte tappa takten i klimatomställningen och måste vara en stark röst för en ambitiös gemensam klimatpolitik i EU. Att ligga i framkant av den gröna omställningen är dessutom en av de främsta politiska åtgärderna för att stärka Sveriges konkurrenskraft, säger Muharrem Demirok, partiledare.

Centerpartiet har därför samlat politiska förslag inom tre områden där EU behöver ha ny klimatpolitik, som håller hela vägen till 2040.

– Europa måste ta sitt globala ansvar för att minska skadliga utsläpp. Trots det finns inget klimatmål för unionen för 2040. EU måste sätta tydliga klimatmål till dess, som ligger i linje med det långsiktiga målet om klimatneutralitet till 2050 och 1,5-gradersmålet, säger Emma Wiesner, Europaparlamentariker.

Därtill fattas en stor pusselbit i EU:s klimatarbete; det görs ingen skillnad på fossil råvara och produkter som tillverkas av förnybara material. Därför behöver EU lagstiftning för att fasa ut fossilt innehåll i varor och produkter.

Centerpartiet föreslår därför att EU:s klimatpolitik för 2040 innebär:

• Nytt klimatmål till 2040 där EU:s utsläpp ska minska med 95 procent, jämfört med 1990.
• Marknadsavgift eller kvotsystem för fossilt innehåll i produkter.
• Krav på att samtliga produkter på den inre marknaden märks med dess koldioxidavtryck.
• Att EU:s utsläppshandel så snabbt som möjligt inkluderar utsläpp från transport-, bostads- och avfallssektorn, att utsläppshandeln i så många sektorer som möjligt utvidgas till fler typer av växthusgaser samt att den fria tilldelningen av utsläppsrätter upphör.
• Att varje EU-land skall betala sin koldioxidskuld och tilldelas ett tekniskt kolsänkemål till 2040, baserat på landets ackumulerade utsläpp i atmosfären mellan 1890 och 1990.
• Ett gemensamt auktionssystem, fristående från utsläppshandeln, där privata aktörer och medlemsstater kan köpa och sälja kolsänkor för att nå klimatåtaganden.
• Fler instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken för att öka kolinlagring i jordbruksmark och för att driva på lantbrukets klimatomställning.
• En marknad där privata aktörer kan finansiera kolinlagring inom jord- och skogsbruk.
• Ett totalförbud för fossila bränslen i energiproduktion år 2040.
• Dubblerad budget för EU:s energisamarbete TEN-E för att möjliggöra och påskynda hopkopplingen av Europas elnät.
• Krav på att all el som produceras och säljs i unionen ska redovisas med ursprungsgarantier i realtid samt dess koldioxidavtryck.
  
• Mål om att 75 procent av Europas stallgödsel ska användas för att kunna driva lönsam biogasproduktion år 2035 och 100 procent år 2040 – tillsammans med en omfattande EU-strategi för biogas inkluderade inhemsk produktion, uppgradering, distribution, finansiering, beskattning och användningsområden.
  

Europiska unionen är en klimatunion, en energiunion, en åtgärdsunion. Ett samarbete där vi ser till att saker blir gjorda – för ett bättre Sverige, ett bättre Europa och en bättre värld.

Läs mer om förslaget i en debattartikel i Göteborgs-Posten här!