Moské i Kalmar - ställningstagande

Bakgrund
Föreningen Muslimska trossamfundet vill bygga en arkitektritad moské i Kalmar. Föreningen har fått en markreservation om 10 000 kvm i västra delen av Norrliden, mellan Norrlidsvägen och Bergas koloniområde. Projektet var ute på samråd i december 2023 och just nu arbetar samhällsbyggnadskontoret med frågan.

I Sverige finns drygt 200 moskéer. Cirka tio av dessa är arkitektritade byggnader byggda för syftet att vara moské. Majoriteten av resterande moskéer är inhysta i diverse källare eller andra lokaler runt om i landet, så kallade ”källarmoskéer”. Ett antal sådana finns redan i Kalmar idag.

Vad vi tycker
I Sverige är religionsfriheten lag sedan 1951 och är idag en del av svensk grundlag. Det betyder bland annat att alla har rätt att utöva sin religion och att alla har rätt att bli accepterade för sitt val av religion.

Inom islam precis som inom kristendomen har gudstjänstlokalen en stor betydelse och är viktig för utövandet av religionen. Vi anser att religionsfriheten ger rätt till en gudstjänstlokal.

Centerpartiet i Kalmar har gjort ett gediget arbete inför detta ställningstagande. Bland annat har vi talat med en av Sveriges ledande religionsvetare och islamforskare, professor Simon Sorgenfrei vid Södertörns högskola.

Med religionsfriheten i ryggen ställer vi oss bakom det muslimska trossamfundets vilja att bygga en moské i Kalmar och när en förhoppning om att moskén ska bli en öppen och välkomnande plats för Kalmars troende muslimer och en kontaktyta gentemot andra institutioner.

Nu är det viktigt att processen får ha sin gång och att mosképrojektet behandlas som vilket projekt som helst i denna process.

Svar på kritik mot projektet
Under projektets gång har det kommit kritik mot moskébygget. Kritiken går att koka ner till fyra synpunkter:

1. Dels kritik mot placeringen i Norrliden som något som försvårar integrationen av troende muslimer in i det svenska samhället då det redan bor många muslimer i just Norrliden.
   
   För att svara på denna kritik måste begreppet ”integration” definieras. Vår definition av begreppet är ”en förening av skilda enheter (individer, samhällen, folkgrupper, kulturer, nationer) in i en större helhet” där enheterna bevarar sina unika karaktärsdrag men ändå fungerar i harmoni med varandra, det vill säga ”det mångkulturella samhället”. Kritikernas definition tenderar att luta mer åt definitionen av integration som ”assimilering” där mindre enheter ska fullständigt anpassa sig till majoritetsbefolkningen.
   
   Att vilja bo nära sina landsmän och ha nära till sin gudstjänstlokal är naturligt mänskligt. Infödda svenskar fungerar på samma sätt när de befinner sig i utlandet.
   
   Dessutom är debatten lite klumpig när begreppet “muslim” används i detta sammanhang. Alla som kommer från ett traditionellt muslimskt land är inte troende muslimer. Detta glöms ofta bort.
   
   Tvärtom är vår förhoppning att en arkitektritad moské kan fungera som en större kontaktyta gentemot andra delar av samhället än vad dagens källarmoskéer gör.
2. Dels en rädsla för att en moské ska bidra till radikalisering och religiös extremism. En rädsla som är något ologisk eftersom det redan finns källarmoskéer i Kalmar. Forskning visar att radikalisering främst sker på internet och i en jämförelse mellan källarmoskéer och arkitektritade moskéer är radikalisering vanligare i källarmoskéer. Arkitektritade moskéer är mer transparenta och har utbildade imamer som religiösa ledare i större utsträckning än källarmoskéer.
   
   En annan del kopplad till detta är en misstänksamhet mot eventuell utländsk finansiering av moskébygget. Inom islam, precis som inom kristendomen, finns det ett påbud att missionera och att sprida religionen. Kristna samfund bygger också kyrkor runtom i världen.
   
   Det muslimska samfundet i Kalmar säger att inga större utländska donationer planeras att tas emot.
   I samtalet med professor Simon Sorgenfrei förklarade han att utländsk finansiering inte är ovanlig när det byggs arkitektritade moskéer men att det är mycket svårt för finansiärerna att påverka moskéns inriktning och verksamhet när den väl är byggd.
3. Dels en kritik mot placeringen av moskén i vad som idag är ett trädbevuxet grönområde. Ett projekt av den här storleken skulle rimligtvis resultera i nedtagandet av träd var det än placeras.
   
   Här är det viktigt att processen får ha sin gång och att mosképrojektet behandlas som vilket projekt som helst. Skulle naturvärden vara hotade eller om bygget på annat sätt skulle påverka miljön negativt på ett omotiverat sätt så får placeringen diskuteras.
   
   En del av trossamfundets vision för platsen för moskén är en park i anslutning till moskén så även med en byggnad i området skulle mycket grönt få plats.
4. Dels finns det islamofober som inte vill se något moskébygge alls i kommunen. Flera använder också något av de andra tre skälen som täckmantel även om de tillhör denna grupp. Några få hävdar att ett moskébygge är ett steg närmare sharialagar i Sverige. Det finns inget konkret som pekar på detta utan får ses som en vanföreställning. Centerpartiet värnar rättsstatens principer och de som bryter mot dem ska dömas och få sona för sina brott.
   
   Det är ledsamt att kulturyttringar, som återfinns inom flertalet religiösa kulturer, stämplas som typiska för islam. En sådan syn försvårar bekämpandet av religiös extremism och fanatism över hela fältet.
   
   Vårt svar på det är helt enkelt att rasism inte är något som ska få styra över samhällsbygget. Centerpartiet i Kalmar tror på ett öppet och välkomnande samhälle där individens friheter sätts i första rummet oavsett om man är troende eller sekulariserad, muslim, kristen eller tillhörande någon annan religion.

Centerpartiet i Kalmar